Postat i Politik den 2010/05/10 03:18 av Sara
Igår var det dags för ännu en duell mellan Mona och Fredrik. Som den intresserade medborgare jag nu råkar utge mig för att vara hoppade jag in i debatten med granskande öron -och med ett öppet sinne.
Förhoppningen var ytterst svag att Mona skulle dra sitt strå till stacken i debatten och övertyga oss väljare om att de rödgröna skulle vara ett bra val. Tyvärr dödade hon den förhoppningen på en gång. Fredrik imponerade som vanligt med sin pondus samt sakliga argument för sin sak.
För mig krävs det mer än en fin ideologi för att jag ska känna mig säker på mitt kommande val. Jag, som medborgare och väljare, vill -nej jag kräver en god argumentatör, en bra talare och en viss styrka hos partiledaren för att ett parti ska kännas rätt.
Det är banne mig det som kommer att väga tyngst för de flesta väljare i valet, inte flummiga ideologier som ändå inte kommer fram.
Mona startade i princip alla frågor med att beskylla Fredrik och hans allierade för allt elände på jorden. Jag skiter i vem som tog din sand-spade, Mona! Jag vill höra hur NI tänkt fixa till hela problemet. Och kom inte dragandes med fler ”bidrag”. Dessutom tycker jag det är en idiotisk idé att göra det dubbelt så dyrt för företag att anställa personer under 26 år. Meen, vi stackars unga med utbildning och livsglädje har ju ungdomsgaranti…
Okay, den blå sidan har också tokiga förslag. Men de förslagen framställdes så sakligt och torrt att man nästan tror de skulle funka. Jag tror inte något skulle funka så länge en småflinande tant sitter och viskar i mikrofonen…
Nej nu ska jag stoppa mig själv innan jag utger mig för att vara blå själv, vilket jag inte är…. jag är typ lila, eller någon tråkig färg som står så långt bort från röd och blå som möjligt… För idag citerar jag Euskefeurat:
Det är lika bra att sluta drömma, det går åt helvete i alla fall….
Tack för mig
Postat i Politik, Åsikter den 2010/02/18 08:12 av Sara
Regeringen vill avskaffa inkomstgarantin för konstnärerna. De ska alltså inte längre få driva runt och inte göra något -och ändå få pengar… Klart att konstnärerna blir sura för ett sådant beslut. Men hur påverkar detta oss vanliga dödliga i det långa loppet?
Inkomstgarantin innebär att de 157 konstnärer det rör sig om får ca 18 000 kronor per månad, om de inte tjänar egna pengar dvs. Om konstnären får ihop 260 000 på ett år, så blir pengarna inte utbetalda. Den yngsta konstnären med denna garanti är 52 år(!) och totalt är de 25 stycken som är mellan åldrarna 52-59.
Min spontana reaktion var att det verkar lite orättvist, det där med inkomstgaranti för konstnärer. Det handlar om gamlingar (säkert mest män dessutom) som redan har skaffat sig ett namn inom kulturvärlden. Jag har också gärna fått bidrag för att kunna utveckla min konstnärliga sida -men det kan jag ju glömma, för jag har inget namn i den världen. Jag kommer minsann få skaffa mig ett riktigt jobb (vilket jag iofs självklart vill) och ägna mig åt konsten vid sidan om. Och det tycker jag att alla andra också ska få göra.
Peder Kadhammar skriver på aftonbladet att ”Vi tackar med ett blygsamt stöd så att du åtminstone får gröt på bordet och kan fortsätta att skriva/måla/komponera.” Jag säger att 18 000 inte är så himla blygsamt -det blir en jäkla lyxig gröt. Jag skulle må som en kung om jag hade så mycket pengar per månad för att sitta och måla, skriva, rita eller spela… På något sätt känner jag att man inte uppmuntrar konstnärerna till att tjäna egna pengar…
Visserligen är det väl pengar som vi ändå inte kommer få se röken av. Den summan omvandlas till löneförhöjningar till regeringsgubbarna, eller så läggs de på något annat som inte behöver pengar… Jag skulle bli mycket positivt förvånad om äldrevården eller barnen fick pengarna. Om så händer kommer jag börja tro på framtiden för det här landet.
Ja jag vet, jag ser säkert inte hela bilden. Men jag ser tillräckligt för att skaffa mig en åsikt… Vill jättegärna höra Er åsikt
Postat i Politik den 2010/02/02 10:05 av Sara
I den senaste väljarbarometern har Alliansen tappat från 41,6 procent till 39,4 procent. Moderaterna är de som tappat mest och går ner 1,9 procentenheter till 23,1 procent. Detta går att läsa om på Aftonbladet.se idag.
I och med denna sänkning stiger de rödgröna till 50,3 procent och tar ledningen.
Som lite kuriosa ligger Sd (Sverigedemokraterna) på 6 procent och Pp (Piratpartiet) på 2,2 procent. Övriga partier ligger sammanlagt på 2.1 procent.
Huvudregeln är att enbart de partier som i valet uppnår minst 4 procent av rösterna tilldelas riksdagsmandat. Undantag från spärregelen görs om ett parti i en viss valkrets uppnår minst 12 procent av rösterna. Detta parti är då med och delar på mandaten i den aktuella valkretsen (källa: riksdagen.se).
Postat i Politik den 2010/02/01 04:41 av Sara
På grund av detta valår kommer jag mest troligt ha många politiska inlägg och åsikter. Jag tänkte dock mjukstarta med en liten recention av gårdagens partiledardebatt på tvåan…
Jag är en av dom många norrbottningar som rent logiskt tänker ”Jamen de rödgröna är ju på rätt sida om min filosofi”. Det har jag aldrig reflekterat mycket över, och alliansens positiva ideologier har intagits med försiktighet och skepticism, nästan som en medeltida kung som inte har sin provsmakare till hands vid det färgrika väldoftande bordet. Igår fick min svala politiska ådra en riktig smäll på käften. Det berodde inte särskilt mycket på VAD de olika partierna stod för, utan snarare på HUR de valde att reagera på de frågor som ställdes.
Alliansen överraskade mig starkt med sina sakliga och faktabaserade argumentationer, som gjorde att ens egna åsikter inte längre spelade någon roll utan att man istället väckte en respekt till deras mål.
De rödgröna däremot höll sina argumentationer på oroväckande barnligt sandlådenivå. ”Det ser ut såhär för att HANS parti fick så många röster”, ”Han säger att si och så, och det tycker vi är sååå keff!” Jag kunde inte förmå mig att sätta mig in i vad de egentligen tyckte, för jag väntade bara spänt på nästa pajkastning -som aldrig var särskilt långt borta.
Jag säger inte att det ena blocket är bättre än det andra rent politiskt eller ideologiskt. Däremot var alliansen betydligt mer förberedda på att vinna de oinsatta, de förvirrade och förstagångsröstarna. För erkänn människor: Om vi få välja mellan en ideologi eller en enad front, väljer de flesta det senare… Vem vill lägga sin framtid i händerna på någon som inte ens kan försvara sin egen åsikt?
Så mitt råd till de rödgröna: FOKUSERA på era mål, TRO på dem och LITA på att er kompetens väger mer än pajerna ni kastade igår! Jag vet att ni kan bättre
(Vill tillägga att jag själv inte känner mig enad med ett enda parti just för tillfället, jag kommer att ställa mig så objektiv som jag bara kan under dessa månader, och i sista sekunden lägger jag mitt bud (På hederligt tradera-vis, för att undvika påhopp, höjda insatser och skygglappar för det allra viktigaste)
Postat i Politik, Åsikter den 2009/12/30 11:48 av Sara
Ja det är fan dags att börja oroa sig. 2012 närmar sig, vilket enligt många betyder jordens undergång.
Personligen tror jag att jorden knappast går under fysiskt -men jag har mina aningar om att det betyder en intellektuell, känslomässig, moralisk och ekonomisk undergång..
Bara idag kan man läsa på aftonbladet om en kvinna som nekats sjukpenning på grund av att hon inte for till arbetsförmedlingen samma dag som hennes ettåriga son dog, en annan kvinna som hittats död i badrummet och fick vänta 11 timmar på att en läkare skulle dödförklara henne och täcka över henne med en filt så hon kunde ligga kvar i badrummet tills dagen efter. Mellanstadieelever får lära sig engelska genom McDonalds-propaganda och allt är bara åt helvete fel!
idag har det kommit ut ett (1) jobb på platsbanken i hela norrbotten… som kinakock… så det lär man ju inte ha någon chans på… Ekonomin står stilla under nollstrecket i de flesta kommuner. Det gungar men sjunker inte (än så länge).
På affärerna i Jokkmokk kan du köpa alla möjliga tänkbara köttprodukter, från alla möjliga tänkbara länder -utom Sverige. Jag är inte kött-rasist, men jag vill veta vad jag äter och hur djuren dött… Jag tänkte köpa fläskfilé, fast det fanns bara från Danmark och Italien (vet inte hur deras processer ser ut), sen tänkte jag lyxa till med oxfilé, men den var från Uruguay (ingen aning här heller, men det är skrämmande nära USA och där behandlar de ju slaktdjur som de behandlade judar under Hitlers tid)… Det slutade med fryst svensk kyckling från frigående djur. Tack Sverige.
Är det så här det är meningen att det ska vara? Kommer det bli början på Ragnarök, Harmagedon eller något liknande? Om det är så, kommer jag inte bli förvånad, inte heller förkrossad. Hellre går jag under med värdighet än låter mig förfalla till den gråa lilla skugga som de rika, stora och bestämmande vill att jag ska bli… Och jag vägrar låta mina framtida barn leva i en värld där McDonalds finns med i undervisningen, där döda får ligga på toaletten tills nån har lust att ta hand om dom… Jag skiter i isbjörnarna, så länge det finns någonslags mänsklighet kvar att hoppas på…
För jag hoppas faktiskt fortfarande på en god och lycklig framtid för oss stackars dödliga -människor, djur och de som ingen riktogt vet vart man ska placera….
Postat i Politik, Åsikter den 2009/12/18 06:42 av Sara
Tidigt i bloggen skrev jag ett inlägg ang feminism och jämnställdhet. Nu måste jag ta upp det igen.
Det är så himla mycket tjat runt om i landet om hur synd det är om oss stackars nedtryckta kvinnor. Och nu raggar Schyman röster till Fi genom att lova alla feminister bättre sex! Ja det låter bra… Skit i jobb och kvinnovåld -Om vi får bättre sex är det ju fan värt det, eller hur? (Hur tänker ni kvinnor, och män för alldel, i Fi?)
Sen kunde man rösta på aftonbladet ifall man tyckte att man lede i ett jämnställt förhållande. Ja det gör jag.
Det betyder inte att vi diskar lika många tallrikar, byter lika många däck eller andra helt befängda idéer som åtminstone bildas i mitt huvud då jag hör ordet ”jämnställdhet”. Vi delar lika genom att se vem som passar bäst för uppgiften. Antar jag… Jag är då nöjd
Det viktigaste för vår jämnställdhet är att vi respekterar varandra lika mycket, vi samarbetar genom att arbeta med det som vi kan bäst
Och Fi -kunde ni inte lova något bättre i utbyte mot min röst? Herre gud, Ett par jeans som sitter snyggt och som ändå inte är för långa hade varit ett smartare drag…. (Frågan är om inte det där med bättre sexliv kommer förlöjliga feminismen ännu mer än tidigare?)
Postat i Okategoriserad, Politik den 2009/11/05 10:35 av Sara
det har blivit så konstiga tider, man vet varken in eller ut
om det är slutet på början eller början till något slags slut
månen biter på nageln, det har kommit en ny komet
men kanske är cyberrymden en alternativ evighet
verkligheten verkar trött och frusen
den står på perrongen och väntar, väntar på X2000
det har blivit så konstiga tider, man vet varken upp eller ner
visst är det mycket som händer, men ändå inget som sker
utan jobb går man under av leda, den som jobbar får hjärtslag av stress
uteliggarna drömmer om att skaffa sig ny mailadress
verkligheten verkar trött och frusen
den står på perrongen och väntar, väntar på X2000
det har blivit så konstiga tider, man vet varken av eller an
vad det är som har kommit och vad det var som försvann
dom har som bäst börjat spränga 60-talsdrömmarnas hus
men nytända stjärnor virvlar i ett extacy-rus
verkligheten verkar trött och frusen
den står på perrongen och väntar, väntar på X2000
det har blivit så konstiga tider, man vet varken bak eller fram
räntan stiger och sjunker som ett feberdiagram
alla springer och springer utan att komma i mål
det finns inga murar längre men desto flera hål
verkligheten verkar trött och frusen
den står på perrongen och väntar, väntar på X2000
(Blå tåget)
Ni kanske börjar ana vad som snurrar i mitt huvud nu? Snart är det val, det är alltså dags för mig att börja sätta
mig in i politiken igen